Allt jag skrev innan dagens datum kan jag inte stå ansvarig för.
Och alla fotografier och konstverk är gjorda av mig om jag inte säger något annat!

måndag 18 augusti 2014

Right about now

Har tre alternativa namn när jag blir rappare:

Mitsu bitchy
Beach
Juuicie

Contra sexy

Har det blivit mörkare eller är det bara jag?
Fullkornspasta, ingen kaffe
You seem pretty cool
Je suis sexy, contra sexy
Köper 'hur man blir bäst i allt'
är det redan

på pendeltåget hem åker vi elva stationer, du sjutton
har redan räknat ut det innan
och jag minns knappt vad vi pratar om men mitt huvud är tryckt mot fönstret och jag tittar ut på allt vi åker förbi
har sovit fyra i världens största säng, varit på klubb i orten och lyssnat på musik som var inne för tio år sedan

flera gånger lever jag om och upplever känslor och uttryck som jag hade förr
en gång ett lugn en gång en energi en gång ett sprudlande och en gång en längtan och en gång en harmoni

alltså det är fint att mina närmaste har saker för sig i höst
gives life a little extra glow ya know

nighty night to the mailman who will carry not only one or two but three different magazines tomorrow. y'all should be fucking happy that I exist, amma right?
night.

måndag 11 augusti 2014

prick ett år sen

Såg ut såhär för ett år sedan prick, asrak lugg, blåa ögonbryn, choker, mammas gamla halsband och "clap your hands say yeah" tröjan. It was a good life back then. Läser också texten jag skrev om han jag älskade i England och inser hur himla sorglig den är. Hur lycklig den var när jag skrev den men hur himla sorglig den är att den liksom inte finns längre... relationer som går i kras, alltså finns det något hemskare? Speciellt i dessa där osagda saker fortfarande flyter omkring i bådas hjärnor, minnen och kroppar, och det är väl nästan att säga i prick alla såna krasade relationer som det finns saker osagda? Vilket rädsla.
När jag var typ tolv eller tretton fjorton fyllde jag i massa blogglistor på bloggen och på bilddagboken osv, och då kom frågan: vad är det hemskaste du vet? eller vilken är din största rädsla? 
jag tror att jag svarade varje gång: att folk försvinner från mig, och att de inte vet att jag älskar dom så mycket. att jag inte hinner säga hur mycket jag tycker om dom.
Jävlar vilken stor grej att säga som 121314 år.
Som tur är har saker förändrats och jag har tvingat mig själv att våga i vissa lägen. I vissa relationer är det fortfarande likadant och jag kan inte hata mig själv för att fortsätta i samma mönster, alla människor på hela jorden gör det varje dag.
Prio 1 i nya relationer: k-ä-n-s-l-o-r osv, säg dom. (en asbra teknik för att inte bli arg eller va sur, som jag vet är skitjobbigt med folk som är, typ speciellt mig)

bye now!

torsdag 31 juli 2014

Maskulinteten, aha

När en snubbe ba "jag reser över hela världen just nu för att fortsätta på min projekt 'maskulinitet'" *slutar läsa, tittar upp o ba come again?* "jag har jobbat på det i japan där män har mycket makt och kommer nu till sverige där jag hört att ni är ett jämställt land och vill gärna höra din syn på mäns makt och mäns syn på kvinnor här"

What reaction is required from me? 'cause I ain't feelin' a thing right now.

tisdag 29 juli 2014

12dagarsfest

 har haft två söta norska couchsurfare här
 delat post som vanligt men med rosa hår som snyggt nog matchar blå vägg i någon hiss nånstans
 ej varit mycket hemma pga sommar och sol och bada i pool? hur går den där låten... vi ha korta kjol?
 legat i park på kungsträdgården med majs
 kommit på att jag jobbat som en människa som delat ut post, tidningar och reklam i åtta år av mitt liv. jag är tjugo. kewl.
 ritat lite d-o-dubble-g-inspirerad konst, vad säger ni?
 rejvat på långholmen
 med dessa två bästa mänskorna
 och känt mig jävligt cool och snygg i keps o flätor, ye
 sett världens gulligaste himla pojke med broccoli i hand och sommarängar bakom sig.
 jag har varit hundvakt åt den här sötaste varelsen. ida heter hon.
 och hon jag och mamma har varit i hellas och badat, promenerat och äventyrat<3
 sen har jag varit en del i axelsberg och stekt och badat, här sitter jag på en sprillans ny bänk i skogen
och nu är jag sjuk och detta är min utsikt och mitt hem, inte helt sämst ändå.

lördag 26 juli 2014

torsdag 10 juli 2014

how do i look

 

summer 2014 bitzhes

måndag 30 juni 2014

förrförra veckan började såhär

jag låg hemma med stukad fot och målade mer än nånsin 
vi tog tåget till skåne (prick en dag efter strejken slutat, skillz) och jag hade med mig varma sockor (skillz#2)
 vi anlände till bjuv
 och preppade inför bröllop mellan min barndomsvän och hennes man
 tog med mig block och målade en del där nere också

 väl tillbaka i staden gick jag ut med bästis och lexy
qte
 vi var på friheten (<33) och skaffade fejktattoos (<33)
 har lagt till massa nya coola personer på instagram så en kan inspireras och skåda konst varje dag. ex detta!
och sen på dag nummer två efter löning unnade jag mig min favoritmat och nu har jag en hel veckas ledigt vilket äger så mkt!!!! ses ute i vimlet trogna läsare

onsdag 18 juni 2014

Karman

När jag slutligen tar tag i det där jag skjutit upp för så många veckor nu och ringer upp numret jag skrivit ner säger växeln i mitt öra "Torsdag den 19 juni har vi telefontid mellan 9 och 11. Fredag har vi stängt." Klockan är 11.06. Torsdag.

söndag 15 juni 2014

Å those raves

video

Parkteatern♥

Idag har jag promenerat iväg till Åsens Parkteater tillsammans med min mor och min bror. Att det finns parkteater i vår stad äger så mkt och vi alla blev så lyckliga över hur roligt det kan vara att se på teater, hur fantastiskt skådespelarna skapade scenerier utan nästan några prylar alls, och all cool musik de spelade. Alltså låt mig få säga att Gesaffelstein var en av de djs de spelade! Totally amaze!
Känns typ lite som att sommaren är här när en väl varit på parkteatern och inte fryser det lilla minsta alls. Typ det, vin på balkonger, parkhäng, nattdopp, grillning, musik utomhus, openair, midsommar, vara gäng och bara flänga omkring oavsett tidpunkt oavsett dag = sommar.
I helgen åker jag till Skåne och min fantastiska barndomsvän Lydia och firar hennes giftermål med sin man Zacharias. Längtar så och hoppas verkligen verkligen inte inte inte att strejkerna kaosar med detta. Står helt och hållet bakom de strejkande folket, speciellt i den här frågan, men skulle bli så megaledsen om jag inte kom fram till bröllopet. Har inte gått på något bröllop alls i mitt liv så är ganska pirrig, ska väl hänga fram min vackraste klänning och göra mig redo för fest. #Så mycket foten klarar och vidare!!!


Smulklubbens skamlösa systrar

Har äntligen läst klart Smulklubben skamlösa systrar av Mian Lodalen. Eller egentligen inte äntligen, hade velat att den höll på hela livet ungefär. Nu finns det ju en uppföljare som heter Trekant som jag ska låna direttamente! Men i alla fall, Smulklubben är en fantastiskt skön bok att återkomma till när livet blir o-roligt, som det så blir med en stukad fot. Skönt att den utspelar sig i Stockholm då jag vet exakt var alla personer i boken hänger och speciellt under Pride festivalen då allt känns så närvarande. Känner också igen mig så väl i huvudpersonen Mys ständiga ångest över inkomst och jobb och liv från barndomen med en frilansande mamma, vilket är en skön igenkänning och precis som min mamma alltid klarade sig oavsett vilket oväder vi var i, så gör även My det. Det är helt otroligt med de frilansande som bara klarar sig oavsett hur lite jobb eller pengar de lyckats skrapa ihop varje månad. Sen kanske de lever på löksoppa och knäckebröd men ändå, alltså. Genom hela boken är det bara total otillfredsställelse på Mys sexfront och hon träffar endast heterosexuella kvinnor när hon är hundra procent flata rakt igenom, och som senare lämnar henne för sina män. Boken slutar så klart i det drömska scenariot då hon träffar Snyggingen som hon spanat in under hela Pride. Alltså livet sometimes <3. I alla fall ett fett boktips till de som annars inte kan läsa böcker och bara vill hoppa in i någons misäriga + asroliga liv för några minuter. Och för att läsa Mian Lodalens ord, alltså bara livet som flata lix.

torsdag 12 juni 2014

Droger.

Ser ett program om Russel Brands kamp mot droger. Låten Back to Black av Amy Winehouse spelas i bakgrunden och han träffar hennes pappa för att prata om hennes drogproblem och reser landet runt för att träffa drogmissbrukare, droghem och kliniker, sjukhus, fängelser och grupper för drogmissbrukare. De talar om Metadon, det som många mottagningar för inte allt för längesen börjat medicinera till sina patienter, jag fick lära mig att Metadon är som ett substitut, eller alltså en medicinering, som ger ungefär samma reaktion som heroin eller kokain men som alltså medicineras ut och som slipper sätta de inblandade i utsatta situationer, att de måste bo på gatan, eller gå och köpa sina droger från gatan. Dock är alltså detta precis som heroin och kokain, vissa av de som använder metadon i programmet sa även att de tycker att det är värre. Vissa tar sin Metadon och köper extra utöver det, och Russel Brand tar debatten om hur fel detta är. Hur fel det är att istället för att behandla de drogmissbrukade, sätta in dem på hem med abstinenshjälp så medicinerar de ut detta Metadon. Någon av de som arbetar på en sån här klinik med Metadon hade till och med erkänt att "Om min dotter var drogmissbrukare skulle jag göra allt jag kunde för att sätta henne på en abstinensklinik och aldrig ge henne Metadon". Helt fruktansvärt hur folk kan se på drogmissbrukare som skadade äckliga människor som inte är värda mer. När det, som Russel så tydligt också säger flera gånger i programmet, är en sjukdom. Det är en beroendesjukdom som syns genom droger. Alltså så här är det ju i alla fall av beroende, det gäller inte bara droger som kokain och heroin, det gäller alkohol, socker, spelberoende osv. Jag kan inte förstå hur folk kan se ner på drogmissbrukare och tycka att de kan skylla sig själva? Det är en sjukdom. En beroendesjukdom som inte kan styra dom i rätt bana utan hjälp utifrån. Det är väl självklart att människan inte VILL förstöra sitt liv eller sin kropp.
Russel sa också, och flera av de han intervjuade sa att, den där känslan av ångest och att känna sig tom inuti eller bara känslan av att må dåligt vill en inte känna till, och istället proppar en i sig massa substitut, i detta fall heroin och kokain, crack. Skärpning, det är dags att hjälpa de som ligger underst. Fuck Metadonbehandling.

onsdag 11 juni 2014

see me see you


Uppdatering från sjukbädden

Japp.
Dag ett två tre och fyra har känts bra.
Idag sov jag igenom när byggarbetarna hamrade, snickrade, borrade och slog precis utanför mitt fönster. Ibland är en så trött att en inte orkar reagera eller reflektera över att en kommer vakna om och om igen för ljuden inte kommer försvinna, så jag låg bara kvar och somnade om och väcktes, somnade om, väcktes, ungefär tio gånger. Inget kunde spela mindre roll än att jag fick ligga kvar i sängen och slapp gå upp så fruktansvärt tidigt för att utföra ett arbete jag nu gjort i ett års tid. Alltså England, drömmer så mycket om dig.
Idag är det dag fem eftersom jag var på akuten i lördags.
Under dessa fyra tidigare dagar har jag: kommit en lång bit in på Orange is the new black säsong två, sett lite av L-word och varit ganska arg på Shane för vilken tappad idiot hon är - hoppas det kommer motiv för att börja gilla henne igen, börjat läsa Mian Lodalens Smulklubbens skamlösa systrar och Heinz Hegers Männen med rosa triangel, samt försökt lyssna på en talbok vilket inte var någon succé överhuvudtaget, suttit på balkongen och matat lite sol, kollat på diverse konstiga kunskapskanalen-program vilket är awesome, blivit skjutsad till Fridas utspring(fantastiskt!), sovit middag varje dag (hur skönt), träffat Maja vilket var år och dar sedan och pratat i telefon. Alltså mer än så händer väl inte. Längtar bara tills jag kan gå bättre och resan ner till Helsingborg och bröllopet<3. Alltså Lydde och Zac gifter sig nu, wow, wow, wow, älskade vänner!! Detta kommer bli helt fantastiskt!

måndag 9 juni 2014

there are places I remember

having a lot of phun with bra and maj (en liten ersättare för majsan)
nu sover vi god natt

Michelangelos Sixtinska Kapell

Igår såg jag ett program på Kunskapskanalen som handlade om när Michelangelo blev betrodd uppdraget att måla taket i det Sixtinska kapellet (Påvens privata kapell i Vatikanen, Rom). Han hade tidigare bara varit skulptör men nu bad de honom måla det gigantiska taket, som tog honom 18 timmar varje dag i 4 år, hur envis kan en människa vara? Han stod uppe på en byggnad med huvudet i en oskön ställning och med målarfärg droppandes i ögonen i 4 års tid! Och inte nog med att det var världens projekt så lyckades han så extremt fantastiskt, alltså alla proportioner och vinklar och allting är gjort av ett proffs. Vem är Michelangelo, alltså vem var han. Helt. jävla. otrolig.

Translate

Ni/vecka